Rachelle, skolkurator på Bäckaskolan, och Timo, ingenjör på Thule, kom till Sverige för lite mer än sex år. De besökte Emigration Expo i Houten, en mässa, där företag och kommuner från Jönköpings län, försöker attrahera kompetens.  

Rachelle och Timo var båda klara med sina utbildningar på hemmaplan. De hade gått i tankar på att lämna Nederländerna, mycket på grund av täta befolkningen. Landet är ungefär lika stort som Småland, med en befolkning på cirka 18 miljoner. Det säger sig självt att det är ganska trångbott.

En nederländare lockade dem till Sverige

Rachelle inleder.

– Vi bodde i Maastricht nära den belgiska gränsen. Vi ville flytta till Australien, det var därför vi besökte mässan egentligen! Men, mitt yrke var inte med på deras lista med eftersökta yrken. Det var inte min yrkesgrupp de hade behov av, så vi fick fundera på om det fanns något annat som kunde passa oss. Det är naturligtvis stor skillnad på Sverige och Australien. Australien är ett väldigt stort land och temperaturen är varmare… Vi träffade en nederländare på mässan, Rob Floris, som föreslog, varför inte flytta hit till Jönköpings län? Här finns fina somrar, samtidigt som vintrarna är kalla med snö och här finns lugnet. Skandinavien var ganska hett det året på mässan. Det lät bra med varma somrar och snö. Jag ville egentligen till ett varmt land, men tänkte okej, vi får prova! Man kan alltid flytta tillbaka. För oss är det bara tolv timmars bilresa för att komma hem härifrån Gnosjö. Vilket är en stor fördel.

Timo fyller i.

– Vi flyttade inte hit för jobbens skull. Det var inte det som var problemet för oss. En stor fördel för oss är att vi kan gå ut i naturen. Vi har skogen inpå knuten. Vi bor i ett fristående hus på 200 kvadratmeter, och har en större tomt. Det går inte att hitta något liknande i Nederländerna för samma pris. I Nederländerna finns många lägenheter och radhus, och priserna har bara ökat de senaste åren.

– En del underskattar vad det innebär att flytta till Sverige. Det är mer än att köpa ett hus och lära sig språket. Man måste vara beredd på att det kan vara en ansträngning och en omställning, säger Rachelle.

Rachelle och Timo bor idag i ett vackert hus, naturskönt beläget i Marås högt uppe med fin utsikt. Ett hus som de har renoverat så att de fått det som de vill ha det. Det är modernt inrett i naturfärger. Det syns att de även har intresse för konst. Här står någon färgglad skulptur på en piedestal som tillför en pigg känsla åt hemmet. Ett av deras stora intressen är deras tre hundar. Med dem kan de glädjas åt naturen runtomkring.

Nytt besök på mässan i år

Johan Svedberg, turist- och platsutvecklare, är med vid samtalet. Johan åker snart för tredje gången till Nederländerna för för att besöka mässan i Houten. Årets mässa hålls 29 och 30 mars. Kommunalrådet Kristine Hästmark ska åka med för första gången. Business GnosjöRegion finansierar Johans deltagande på mässan. I år kommer sju kommuner av de tretton möjliga att delta, det är Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Vaggeryd, Svenljunga, Habo och Vetlanda.

– Jag har studerat i Nederländerna, så jag känner till landet till viss utsträckning. Med min kunskap om vår trakt och vårt näringsliv kan jag enkelt prata om vad som finns här mer än bara jobb. Jag åker ner för att bjuda in till att bli en del av Gnosjöandan och välkomnar emigrationsintresserade till vår plats.

Rachelle och Timo menar att det är viktigt att tänka igenom på riktigt innan man nappar på att flytta till ett nytt land.

Rachelle inflikar.

– Du behöver tänka på om du kan ställa om. Har du råd att leva på pengar under omställningen, vilket kan ta lång tid. På mässan 2018 blev vi inbjudna till informationsmöte lite senare på Gummifabriken i Värnamo. Det var den helgen Timo hade intervju på Thule också, som visade stort intresse för hans kompetens.

– Sen gick det fort! Efter några veckor ringde de och sade, du kan börja hos oss om tre månader. Detta var i slutet av maj och jag kunde börja i september, säger Timo.

– Det gick verkligen jättefort. Vi kom hit i slutet av augusti. Det här året var det den där varma sommaren när det bara var sol och kring 26 grader varmt, säger Rachelle.

Kulturella skillander och likheter

Johan ställer många frågor för att kunna sätta sig in i vad nederländare efterfrågar.

Har ni fått några speciella aha-upplevelser här? Känner ni att det är stora kulturella skillnader?

Rachelle och Timo svarar nästan med en röst.

– Vi har samma högtider, men vi firar dem inte på samma sätt. Ni har fler traditioner, som julbord och midsommar. Men det är inte så stora skillnader i kultur i det dagliga livet. Vi nederländare är sociala och mer öppna än svenskar. Vi är mer extroverta. Vi upplever också att vi är mer direkta. Vi kan nog verka lite otrevliga, vår direkthet kan upplevas negativt. Ni svenskar är lite mer försiktiga. Ni är mer ”softa” här, mer artiga.

Fördelar om man vill skaffa barn i Sverige

Rachelle menar att det svenska samhället tar mer hänsyn till barnafödandet och familjebildandet:

– En väldigt stor skillnad är föräldraledigheten i Sverige. Här har man 490 dagar. I Nederländerna brukar man går hem ungefär 4 till 6 veckor innan den beräknade förlosning och stannar mamman hemma ungefär 3 månader med bebisen. Sen lämnar man bebisen till förskolan. Utöver detta har man kvar 9 veckor betald föräldrarledighet som man kan plocka tills barnen fyller 8 år. Det är fördelaktigt att ha barn här, eftersom förutsättningarna är så mycket bättre. En annan fördel här, är att vården ingår till stor del i skattepengen.

– I Nederländerna måste du ha stora försäkringar. Du betalar kring 1 600 kronor i månaden för en sjukförsäkring, säger Timo.

– En sak vi kan sakna är att det händer så lite här. Det är nästan inga restauranger öppna kring jul, till exempel. Det är då vi går ut tillsammans med familjen. Utekulturen är inte så stark här. Det finns få evenemang. I Nederländerna kommer mängder med människor på alla evenemang. När vi har Carnaval, en tradition i södra delen av Nederländerna, går vi man ur huse och festar på gatorna. Och när vi firar Kungens dag stänger mycket i landet ner och alla tar på sig orange kläder. Vi önskar ibland att det hade hänt lite mer här i samhället. I Nederländerna har man även flera aktivitetsklubbar och evenemang för vuxna i de små byarna, säger Rachelle.

Vi vill locka hit folk till våra företag

Johan berättar om syftet med mässdeltagandet.

– Det blir min tredje gång som jag åker med ner till Houten och det ska bli så kul. Att vi åker tillsammans med andra kommuner och regionen ger oss mer stuns i vårt deltagande. Syftet är att locka till oss kompetens till våra näringar. Att vi är så många kommuner som åker ner,är bara givande. Med oss har vi även politiker på kommunal och regional nivå. Man får gör en del hemläxa innan man åker ner. Läsa på, om hur våra system fungerar i Sverige för någon, som kommer utifrån. Det är en del att sätta sig in i som vi svenskar här tar som självklarheter. En annan grej är ju såklart ett insamlingsarbete som måste göras inför mässan. Vilka bristyrken har vi, vilka företag behöver vilken kompetens och så vidare.

Sverige är okänt för många

– Om du kommer från Nederländerna har du ingen aning om vilka företag som finns. Sverige är stort. Många nederländare har sett TV-program där man hittar sitt drömhus till exempel i Norrland. De tror att de måste flytta ännu längre norrut för att hitta lugnet och naturen. Undrar om alla förstår konsekvensen av att det är så glesbefolkat där. Här finns service som skolor, sjukhus, butiker och annat nära. Här finns tåg nära, så att du kan resa till Göteborg enkelt. I Nederländerna finns tåg precis överallt, var femte minut…ja, hur ofta som helst. Vi har nära till Göteborg, Jönköping, Halmstad och Isaberg, vilket vi uppskattar.

Vi vill bli svenskar!

Rachelle och Timo ger Johan en hel del upplysningar om hur nederländare tänker och vad de uppskattar. De ger också tips på vad de själva skulle uppskattat i början när de kom.

– Många ord är rätt lika i svenskan och nederländskan, vilket underlättar. Vi upplevde att det uppskattas mycket om man försöker använda sig av det svenska spåket även om man säger fel. Det ger förtroende och gör det lätere att lära sig svenska. Att få personnummer är prio ett när du kommer ny. Du behöver personnummer överallt, till exempel för att få ett hyreskontrakt, för att få ett bankkonto, mobilabonnemang och liknande. Men det kan ta mycket tid och en del pappersarbete att få det, säger Johan.

Det är mycket nederländare som är turister här. Är det något ni tänker på?

– Vi har inte kommit hit för att träffa andra nederländare. Men så klart så är vi behjälpliga när det kommer nya familjer som flyttat hit. Men vårt mål är att bli en av er!